Författaren som alltid läst och skrivit mycket

Av Nina Jansdotter

Magnus Jahnsson
Magnus Jahnsson

Författaren Magnus Jahnsson föddes 1968 i Rosersberg och har under uppväxten bott på många ställen i landet. Nu bor han och hans familj i ett hus i Saltsjö-Boo, ett stenkast eller två från Östersjön. Han välutbildad med en civilingenjörsexamen från materialteknik/bergsingenjörslinjen och en universitetsexamen i psykologi i bagaget.

Sedan 1994 har Magnus jobbat i läkemedelsindustrin inom olika områden: forskning och utveckling, produktion, på Europeiska läkemedelsmyndigheten och som kvalitetschef. Nuförtiden är han ansvarig för regulatoriska frågor på Pharmadule-Morimatsu AB, ett företag som bygger läkemedelfabriker som man bygger Lego, runt om i världen.

– Jag reser mycket i jobbet, främst till Kina. Jag jobbar där 60% (tre dagar  i veckan) och resterande tid skriver jag pillerthrillers.

Du har just släppt bok nummer två hur känns det?

– Det känns fantastiskt kul att ha släppt min andra bok. Jag har putsat bort  nybörjarspretigheten från debutboken och tycker att jag lyckats skapa en tänkvärd bok med spänning utan splatter. Det är nu jag känner att författarskapet börjar på riktigt!

Boken heter ”Värdet av ett liv” och handlar enligt Magnus i grunden om etik i och moral i livet generellt och speciellt i läkemedelsbranschen.

–  Handlingen kretsar runt ett nytt läkemedel, Malovir, som i normalfallet är en extra bra bromsmedicin mot hiv, men som också i sällsynta fall verkar accelerera sjukdomsförloppet. De kliniska försöken har inte hittat denna biverkan och när infektionsläkaren Kattis Melin får en patient som bara blir sämre börjar hon nysta. På Europeiska läkemedelsmyndigheten i London har Vonnie O’Malley hittat biverkningar ingen annan har hittat i en databas. Hon och Kattis hittar varandra och upptäcker att vare sig läkemedelsföretag eller myndigheter är jätteintresserade av att dra tillbaka Malovir, snarare tvärt om. Under tiden som ingen gör något börjar den nya  virusstammen tyst att sprida sig över jorden, säger Magnus med stor entusiasm.

Han har alltid gillat att skriva och skriva

Vidare berättar han att han alltid har läst och skrivit mycket. Egentligen hade han tänkt ta ett sabbatsår 2004 för att skriva efter sina år på läkemedelsmyndigheten i London, men så blev det inte.

– Istället fick jag en skrivarkurs i present av min fru. Jag gick för Sören Bondesson. (På hans kurser har bland annat både Åsa Larson och Jens Lapidus  börjat sin författarbana). Sören gillade vad han såg och bjöd in mig till fördjupningskursen. Där skrev jag i stort sett klart debutboken ”Sjukt begär”.

Har du alltid drömt om att bli författare?

– Inte sen jag föddes, men väldigt länge har jag drömt om att bli författare. Jag läste otroligt mycket böcker när jag var mellan 10-20 år gammal och någonstans där föddes nog drömmen, även om jag inte förstod alls vad det innebar att vara författare. Däremot tror jag inte att jag hade varit redo att försöka bli författare när jag var yngre. Det är en stor fördel att ha den livserfarenhet jag har idag att ösa ur när jag skapar karaktärer och miljöer.

Är det du som myntat begreppet pillerthriller?

– Nej, det är ju inte jag, irriterande nog, eftersom jag är en anglofil som älskar ordlekar och ordvitsar. Det var ordföranden i bibliotektes vänner på Kungsholmen som, vad jag vet, var den som myntade begreppet första gången på affischen inför ett anförande jag gjorde där. Men det är en jättebra etikett på det jag gör, så jag plockade upp begreppet snabbt och har försökt att göra det till mitt varumärke.

Fördelen med att hitta en egen nisch är enligt honom att den inte är uttjatad på samma sätt som till exempel polisdeckare. Här finns chansen att skapa något nytt, en miljö och ett persongalleri som känns fräscht att läsa om. Apotekare har till exempel uttryckt sin förtjusning över att Felix Larsson, en från deras, lite nördstämplade skrå, är lite av en actionhjälte i debutboken ”Sjukt begär”, tillägger han.

Vad är det för fördel med att du fortfarande har annat jobb vid sidan av ditt författande?

– Det finns många fördelar, nästan bara fördelar, tycker jag i dagsläget. Jag är inte en ensamvarg som vill sitta och skriva hela dagarna och ha mitt enda umgänge på Facebook. På det andra jobbet får jag mitt sociala lystmäte tillfredställt, jag lunchar och fikar med kollegor, jag får resa runt i världen, träffa intressanta människor och se intressanta  platser.

Det vanliga jobbet ger honom också uppslag som han kan använda i kommande böcker, miljöer och händelser som skulle blivit svåra för honom att undersöka på samma sätt utan jobbet.

Dessutom gör det att hans ekonomiska risk minimeras.

– Allt jag tjänar som författare är en bonus, för familjen klarar sig på de inkomster vi har även när jag bara jobbar 60%. Skrivandet kan därmed bli mer kompromisslöst och lustfyllt. Det enda jag måste se till att jag håller mig hungrig i mitt skrivande och inte blir lat i min marknadsföring …

Vad har du för mål, att skriva på heltid eller att kombinera som nu?

– Som det känns nu vill jag fortsätta med den kombination jag har. Jag trivs oerhört bra med min nuvarande livssituation, bättre än någonsin, kanske. Så länge det är möjligt för mig att ge ut en bok var 18:e månad så ser jag ingen anledning att ändra något. Nästa bok är redan färdigplanerad och ca 1/5 har jag skrivit, så den skall nog kunna ges ut till nästa jul som jag planerat.

Har du några tips till andra som också ska göra en sådan karriärkombo?

–  Ja, jag har många tips! Det viktigaste är att inte gå och älta vad man borde ha gjort. Istället bör man till att börja med acceptera och identifiera var man är här och nu. Sedan sätter man ett mål, definierar vart  man vill komma och varför. En jobbkombo kanske inte passar alla och det är inte självklart att det fungerar att stiga av en karriär mitt i livet.

Men om man känner att man vill kombinera två yrken så sätter man upp det som mål och sedan identifierar man hindren på vägen dit, forstätter han. För enligt honom så finns det många hinder som: tid, familj, försämrad ekonomi osv, och det får man vara beredd på. Sedan är det bara att beta av hindren och vara tålmodig, det är inte en förändring som kommer av sig självt över en dag.

–  Dessutom måste man vara mycket tydlig, särskilt i början, när det gäller att sätta gränser mellan jobben. 60% är verkligen tre dagar i veckan. Det går inte att slira på det och ge lite här, lite där. Då jobbar man snart 80-100% och försöker att skriva samtidigt. Det går inte.

På samma sätt måste han vara tydlig hemma. Hans skrivdagar är jobbdagar då han skriver. Det är inte lediga dagar då han kan storhandla, tvätta, klippa gräset osv.

– Men när man väl satt allt på plats och skapat ramarna flyter det på bra, avslutar Magnus Jahnsson.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s